När rättvisa ska skipas i arvstvisten

En arvstvist kan leda till starka känslor och oenigheter mellan arvingar när tillgångarna efter en avliden ska fördelas enligt lag och testamente. Läs mer här.

I en arvstvist kan släktingar hamna i konflikt över hur arvet ska fördelas. Arvsrätten reglerar hur kvarlåtenskapen efter en avliden person ska delas upp mellan efterlevande. Även om det finns ett testamente, kan känslor av orättvisa och missförstånd kring tillgångarna skapa konflikter. Dessa konflikter kan vara särskilt påfrestande när de involverar nära familjemedlemmar.

När en person avlider, bildas ett dödsbo där alla tillgångar och skulder samlas. Arvingar, som brukar vara den närmaste familjen, har rätt till sin del av kvarlåtenskapen. Om inte enighet nås, kan en domstol behöva utse en boutredningsman eller skiftesman för att reglera arvet.

Domstolens roll i arvstvister

När arvingar inte kan komma överens om hur tillgångarna ska fördelas, kan domstolen behöva ingripa. Genom att utse en boutredningsman ser man till att delningen sker i enlighet med lagen, vilket kan underlätta för alla inblandade parter. Den som behöver hjälp i en arvstvist bör se till att få juridisk rådgivning för att undvika långdragna och emotionellt påfrestande konflikter.

Det är alltid en fördel om arvingarna kan komma överens utan att behöva involvera rättsinstanser. Men när konflikter är oundvikliga, kan en skiftesman med lagens hjälp reglera arvet och förhindra ytterligare dispyter. Grundregeln är att gifta makar främst har rätt till varandras arv, följt av barnen. Viktigt är att alla inblandade känner sig rättvist behandlade för att bevara familjerelationerna.

8 Sep 2024